may on the west coast

jag pratade med min professor i geokemi igår, för att höra om han hade något bra projekt där jag kunde få vara med på ett hörn och göra exjobb. han är involverad i forskning kring arsenik i grundvattnet i bangladesh (se t.ex. här) och jag tyckte att det verkade väldans intressant och angeläget. först när jag frågade sa han "we're going to india on saturday" och berättade även om några andra grejor han höll på med, nån gruva i peru och nåt projekt i afrika, sen nästa dag så sa han "yeah, I think I've got a study for a guy like you". och jag har hookat louise i min klass som exjobbspartner, så om vi bara lyckas plita ned en hyfsad ansökan om SIDA-bidrag så ser det ut som om vi drar till sydasien och analyserar grundvatten någon gång nästa år. fenomenalt!

rachel är bortrest i en vecka, på musikfestival i kalifornien och hälsa på vänner på vägen, och jag har fåtttid att fundera lite. det känns bra igen, jag ser fram emot att resa till klippiga bergen och på festival i washington (om vi lyckas ta oss dit) och vad det nu kan bli. inte mycket är skrivet i sten.

jag har kommit på att jag måste komma tillbaka till nordamerika med körkort och tid. åka runt och se så mycket som möjligt. för det är så stort! och det finns så mycket. och för oss som är lite lagom äventyrliga så är det ett lämpligt ställe att åka till, med både storslagen natur och schyrrans infrastruktur. så kanske till hösten. jag vet inte. det är mycket som är kanske till hösten.

annars inte mycket att förtälja. jag har gått fältkurs i hydrologi den här veckan, upp sex på morgonen och hem sex på kvällen, så det har inte funnits tid eller ork till vare sig utflykter eller funderingar. det är något speciellt att vara uppe när alla andra sover, som sex på söndag morgon. det är något med att ha solen i ögonen och känna att alla andra missar det. alla andra missar något viktigt och vackert.